fredag 9 december 2016

Medeltiden

Medeltiden





Kristendomen kommer till Sverige
När Medeltiden började var nästan alla kristna. De hade börjat tro på Gud och Jesus istället för att tro på Tor, Oden och dom andra asagudarna. Människorna började bygga kyrkor där folket kunde samlas och ha gudstjänst. Alla i området hjälpte till att bygga kyrkan. Kyrkobyggare från alla länder reste  från by till by för att visa hur man byggde en kyrka. Då fick nordborna lära sig hur man gör tegel och hur man muttrar. 
Prästen var viktig, för han höll ordning på allt. Han visste vem som hade fått barn och vem som hade dött. Prästen hade hand om barndop, bröllop och begravningar. Han hjälpte också till att skriva brev. På den tiden så skrev man på hud från kor eller får. Alla i församlingen träffades i kyrkan varje söndag förmiddag. På Medeltiden visste man inte vad tid eller klockor var för något!
I kyrkan fanns någon slags klocka som ringde, så att alla skulle komma i tid! Nu började man lära känna de som bodde i byarna i närheten. 


Brott och straff
På Medeltiden när man skulle halshugga någon så var det bödeln som fick halshugga brottslingen. 
En bödel var en person som faktiskt också var en brottsling fast han ( bödel var oftast en man) hade fått välja mellan att få ett dödsstraff eller att få bli bödel. Ingen ville vara bödel, så istället tog dom en brottsling.
För att man skulle få se att någon var en bödel eller att om han skulle rymma så skulle man se att det var han så högg man oftast av ena örat eller kanske ett finger!
 I Stockholm fick bödeln bo på en speciell gata som hette: Helvetesgränd! 

Vi kollade på en film som handlade om brott och straff. Och då var det en fråga som han klurade på, det var mössan på bilden. Frågan var: Vad använder man mössan till?

    
                                                      


                                                                                                             Jo! Svaret är, att mössan är bödelns mössa. Man använde den mössan för att bödeln skulle gömma sina sår.


Om man gjort ett brott så kanske man fick sitta i stupstock. 
Stupstock är att man är fastbunden vid en stock och får skämmas. Människorna som ser att någon sitter i stupstock fick kasta sten, spotta på den som sitter i stupstock eller så fick man prata skit om den som satt i stupstock! 
Man kunde få sitta i stupstock om man kallade någon för något fult ord! Om du snor nåt, blir du död. Om du dödar någon, så får du böter! Straffen var olika för män och kvinnor. Kvinnor fick inte hängas, för om en kvinna hängdes, så kunde folk kolla under kjolen. Och det tyckte dom inte var ok. Så istället fick dom kanske halshuggas! Om en eldvakt ( eldvakt är en sån som vaktar trähusen för dom kan brinna lätt) somnade när han vaktade husen så fick han ett dödsstraff, som var att man bindade fast hans kropp på ett vagnshjul, så bröts alla hans ben! 

Hygien
På Medeltiden så ville man vara så ren som möjligt.
Man gjorde sig ren i badstugor. I badstugorna så träffades alla människor i alla åldrar. Det var ingen stuga där tjejer fick vara eller en egen stuga där killarna fick vara. Dom delade då stuga!
Ordet "bastu" kommer från ordet "badstuga". 
Magnus Erikson(kung 1486) tyckte att Stockholm var jätte smutsigt och nedskräpat, så han bestämde att man inte fick skräpa ner. Om man skräpade ner så fick man böter på 12 mark(12 mark idag är 12 000 kr!). 


Pesten
Under mitten av 1300-talet drabbades hela Europa av en fruktansvärd sjukdom. Det var sjukdomen Pesten( Digerdöden kan man också kalla Pesten för) som inte gick att bota. Det var ingen som visste hur Pesten spreds och nästan alla som blev smittade dog. Digerdöden betyder "den stora döden". Digerdöden är den värsta sjukdom som någonsin drabbat Europa. 
Överallt dog folk. Städer rensades på sin befolkning och många byar ödelades. 
Hela familjer dog samtidigt.
Klostersjukhusen blev proppfulla av sjuka människor och på kyrkogårdarna fick knappt det döda plats längre. 
Nu vet vi hur Pesten spreds. Pesten spreds av en bakterie. Pesten spreds med svartråttor som hade följt med på handelsskeppen. I råttornas päls fanns loppor som bar på en sjukdom, sjukdomen var Pesten. När råttorna bet människorna blev dom smittade. 
Den som blev smittad, fick först och främst mycket hög feber. Sen utvecklades bölder i armhålor och ljumskar. Till sist fick den smittade personen stora svarta fläckar på kroppen. Oftast blev den smittade död efter några dagar. 
Idag finns det medicin mot pestsjukdomar.


Heliga Birgitta
Det hade tagit lång tid att Sverige blev ett kristet land. 
Under Medeltiden byggdes det många kloster i Norden. 
I ett kloster bodde män och kvinnor, som lovat att bara leva från Gud. 
Männen kallades för munkar och kvinnorna kallades för nunnor. 
Reglerna var väldigt stränga.
Munkar och nunnor fick inte äga något. Det fick inte gifta sig. Och män och kvinnor levde i olika kloster. 
Klostret fungerade även som hotell och sjukhus. I klostret fanns också våra första skolor!
I en gård som hette "örtagården" odlade man frukt, grönsaker, kryddor och örter.
Av örterna gjorde man olika slags mediciner. 
En av Sveriges mest kända nunna hette Birgitta.
Hon var dotter till en rik och mäktig lagman i Uppland. 
Birgitta giftes bort med Ulf Gudmarsson när hon bara var 13 år och han var fem år äldre än hon själv. 
Dom var lyckliga tillsammans och gjorde åtta barn! 4 söner och 4 döttrar! 
Hon gillade att hjälpa till där hemma och hon gillade att ta hand om hennes barn.
När hennes make dog berättade Birgitta att Gud pratade  med henne. Hon förklarade att Gud ville att hon skulle gruna ett kloster för både nunnor och munkar här i Sverige. 
Den svenske kungen Magnus Eriksson gav Birgitta en stor gård och mycket mark i Vadstena. Här kunde Birgitta bygga sitt kloster. 
Men Birgitta behövde först och främst resa till påven i Rom, för att få tillåtelse att bygga sitt kloster.
När Birgitta och hennes vänner kom till Rom fick det vänta i hela 20 år innan hon fick träffa påven. 
Under Birgittas väntetid reste hon till Jerusalem. Birgittas klosterorden godkändes, men Birgitta fick aldrig se sitt kloster. 
Birgitta dog år 1373. Istället så blev Birgittas dotter Katarina som såg till att klostret i Vadstena blev av. 
Några år senare blev Birgitta helgonförklarad av påven.


Riddaren
Den finaste soldaten var riddaren. Från 7 år, så kunde man träna att bli riddare. Då var det en riddare som tränade den som ville bli en riddare. När man blev tonåring, så kunde man få vara vapenväpnare. Sen så blev man dubbad till riddare. 
När man hade en riddare eller var en riddare, så var man frälse( frälse är att man slapp betala). 
På 1200-talet så blev Birger Jarl kung i Sverige. 
Han var jättemäktig!
Det var ingen som vågade säga emot honom.
Birger var egentligen ingen kung, det var hans son som var kung. 
Men hans son var bara 10 år, så han var typ en ledare och kung.
Birger Jarl bestämde att det skulle finnas fyra lagar.
Lagarna hette Edsöreslagarna.
Birger Jarl grundade Stockholm år 1252.


Dom fyra stånden
 Dom fyra stånden var, adel, präst, borgare och bönder.
Det fanns mest bönder, sen kom borgare, sen kom präster och sist kom adeln.
Om man var adel, så skämdes man inte att visa upp sig.
Adeln var ju väldigt rik, så dem hade mer fina kläder.

Man skulle visa att man tillhörde sina stånd.


Hansan
Under början av Medeltiden hade några tyska städer tagit över så gott som all handel på Östersjön. De tyska handelsstäderna bildade ett förbund som kallades för Hansan. De viktigaste städerna för Hansan var Lübeck, Hamburg, Bremen, Rostock och Danzing. 
Många tyska köpmän flyttade till Sverige under Medeltiden. Efter det så började det användas många tyska ord i det svenska språket.  Vanliga svenska ord som betala, köpa, räkna, mynt, kök, rådhus, källare och kök har vi lånat från det tyska språket. I Sverige påverkades man man även en hel del av det tyska sättet, att bygga hus och tillverka kläder. 
Hansan såg till att de slapp betala skatt till det nordiska kungarna.
På så sätt blev Hansan ännu rikare.
Hansans handelsfartyg kallades för koggar. 
När det seglade till de nordiska länderna hade dom oftast med sig olika slags varor som viner, vackra tyger, salt och kryddor.
På resan tillbaks, så hade dom lastat med sig saltad fisk, mjukt skinn från björnar och ekorrar och rävar. 
Den varan som var mest uppskattad där nere i Europa var de svenska järnet! Järnet från Bergslagen ansågs vara det mest starkaste och de bästa järnet. 


Kalmarunionen
Drottning Margareta var en skicklig och viljestark kvinna. Hon var duktig på att undvika krig och pratade hur hon ville. Drottning Margareta var en rättvis drottning.
Drottning Margareta beslöt att även adelsmännen skulle betala skatt. 
Drottning Margareta hade en dröm. Hon ville att de tre nordiska länderna skulle höra samman i all framtid. Därför ville hon då förena länderna i en union. En union är som ett förbund mellan flera länder.



Hur bodde man?
Under Medeltiden blev det mer och mer städer i Sverige.
Staden såg lite större ut som en borg. 
Det är därför de stadsbor som bodde i staden kallades för stadsbor. 
I staden fanns det olika slags borgare. En del var hantverkare. De var bra på att tillverka saker i sina verkstäder.
Verkstaden drevs av en mästare. Om man ville bli en mästare behövde man göra ett mästarprov. Först då var det ok att starta en egen verkstad. 
Mästaren tog ofta en lärling till hjälp. 
Efter flera års arbete kund lärlingen bli en svenne. 
Det fanns massor med olika yrken i städerna. Det fanns t.e.x skomakare, tunnbindare, krukmakare, kammakare, spegelmakare och guldsmed. Det är bara några av dom jobben. 
Alla hade sin egen skylt utanför sin verkstad för att visa vad man arbetade med. 
De olika hantverkarna hade sina egna organisationer, som kallades för "skrå".



Vad åt man?
I hela byn kanske det fanns sex eller sju bondgårdar. 
Man odlade mest korn och råg. Av det gjorde man välling, bröd, öl och gröt.
Djuren gick inte ut och betade på sommaren.
Men på vintern fick inte djuren eller människorna så mycket mat. 
Om vintern var lång och kall svälte det svagaste ihjäl. 
Det hände att barnen dog, för att föräldrarna inte hade så mycket mat och ge till sina barn. 
När våren kom så var djuren så svaga så att dom nästan inte kunde gå. 
Då fick människorna bära ut djuren på ängen. 
När man slaktade djuren gjorde man det oftast på hösten. 
Det var för att maten skulle räcka mer till vintern. 
För att köttet skulle hålla längre så saltade man in det eller så torkade man det. 
Salt var en viktig vara. 
Bönderna fick kryddor, salt och vackra tyger i byte mot ull, smör, säd eller kött.













































Inga kommentarer:

Skicka en kommentar